Bertil Hasselberg
Släkten Flemströms ursprung
I Hasselberg "Graningesläkter" del.I fol.58 kan man läsa nedanstående. Hasselberg tycks ha varit en av dem som tror att det finns sanning i den gamla sägnen i Graninge att släkten Flemström har sitt ursprung i familjen Fleming.
Släkten Flemström skall enligt släkttraditionen härstamma från en kvinna av ätten Fleming som, i (eller utom) gifte med en person på Graninge Bruk vid namn Ström, haft en son som antagit namnet.
Denna kvinna skall av bruksägaren Fleming (bruket ägdes av Lars Fleming 1691-1699 och av Magnus Fleming 1699-1718) för sig och sina efterkommande ha erhållit ett stycke jord intill bruket utmed bruksån, enligt ett gåvobrev, skrivet på kalvskinn.
Jordstycket, vars belägenhet man ännu noga kan angiva, kallas alltfort "kalvskinnsbrevet". Man har även tiderna igenom noga hållit reda på vem som är rätte "fideikommissarie" till kalvskinnbrevet.För närvarande skall det vara den sinnessjuke Mattias Flemström.
Det är troligt, att denna livskraftiga tradition, som är bunden till ett gammalt tegmålsnamn, har någon grund.
Att släkten Flemström har något samband med ätten Flemström tänkte jag mig redan när jag första gången läste Almqvists "Graningeverken" och innan jag hört denna tradition.
Lars Fleming hade på Graninge en inspektor Anders Nilsson, för vilken han synes hyst stort förtroende och som han favoriserat.
Jag har tänkt mig att denne är släkten Flemströms stamfader. (Historien om namnet Ström är troligen ett senare tillägg till traditionen.) Det är inte otroligt att Anders Nilsson blivit gift med någon dotter på sidolinjen till Lars Fleming eller någon annan Fleming, ty sidoskotten på våra gamla ätter ha varit talrika.
Den äldste Flemström kyrkböckerna upptaga är Anders Flemström, född 1692, mästarsmed och ålderman död 1748.